Allmän Hälsa | Paket
Allmän Hälsa
Feminea EssentielOmni är den mest kompletta och omfattande hälsokontrollen med biomarkörer. Med över 60 olika analyser av hälsomarkörer anpassade för den kvinnliga fysiologin ger Feminea EssentielOmni dig en unik insikt i din hälsostatus och möjligheten att ta kontroll över din framtid.
Feminea EssentielOmni ger dig inte bara en översikt över din nuvarande hälsa, utan ger dig också en baslinje inför livsstilsförändringar och framtida kontroller. Analyserna inkluderar markörer för din ämnesomsättning, hjärt- och kärlhälsa, lever och njurfunktion, diabetes, inflammation, vitaminer och mineraler samt nivåer av hormoner.
Med Feminea EssentielOmni kan du vara säker på att du får den mest omfattande och detaljerade bilden av din hälsa via biomarkörer. Feminea EssentielOmni kan vara din kompass för att hålla koll på din hälsa och ta de steg som krävs för att leva ett hälsosammare liv!
Varför är det bra att göra en allmän blodstatuskontroll?
En allmän blodstatuskontroll kan ge viktig information om ditt allmäntillstånd.
Det kan upptäcka en mängd olika hälsotillstånd och sjukdomar, såsom anemi, diabetes och infektioner, genom att mäta olika blodmarkörer som röda och vita blodkroppar, hemoglobin, glukos och elektrolytnivåer.
Det kan också hjälpa till att identifiera riskfaktorer för allvarliga hälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.
Dessutom kan en allmän blodstatuskontroll hjälpa till att övervaka effektiviteten av pågående behandling för ett känt medicinsk tillstånd, såsom att övervaka blodglukosnivåer hos personer med diabetes.
Sammantaget kan en allmän blodstatuskontroll hjälpa till att upptäcka hälsoproblem tidigt, när de är mest behandlingsbara, och möjliggöra för människor att ta proaktiva steg för att bibehålla god hälsa.
Allmän Hälsa
Feminea EssentielOmni är den mest kompletta och omfattande hälsokontrollen med biomarkörer. Med över 60 olika analyser av hälsomarkörer anpassade för den kvinnliga fysiologin ger Feminea EssentielOmni dig en unik insikt i din hälsostatus och möjligheten att ta kontroll över din framtid.
Feminea EssentielOmni ger dig inte bara en översikt över din nuvarande hälsa, utan ger dig också en baslinje inför livsstilsförändringar och framtida kontroller. Analyserna inkluderar markörer för din ämnesomsättning, hjärt- och kärlhälsa, lever och njurfunktion, diabetes, inflammation, vitaminer och mineraler samt nivåer av hormoner.
Med Feminea EssentielOmni kan du vara säker på att du får den mest omfattande och detaljerade bilden av din hälsa via biomarkörer. Feminea EssentielOmni kan vara din kompass för att hålla koll på din hälsa och ta de steg som krävs för att leva ett hälsosammare liv!
Faktorer som kan påverka din allmänna blodstatus?
Kost- En kost som är hög i socker, fett och bearbetade livsmedel kan påverka blodsockernivåer, kolesterolnivåer och allmänt hälsotillstånd.
Livsstil- Faktorer som rökning, alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet kan ha en negativ inverkan på en persons allmänna blodstatus och öka risken för vissa sjukdomar.
Läkemedel- Vissa läkemedel kan påverka blodmarkörer, såsom blodtrycksmediciner, antikoagulantia och steroider.
Ålder och kön- Ju äldre en person blir, desto större är risken för vissa hälsotillstånd och deras blodmarkörer kan förändras.
Medicinska tillstånd- Kroniska medicinska tillstånd som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och njursjukdomar kan påverka en persons allmänna blodstatus.
Genetik- Vissa blodmarkörer, som kolesterolnivåer, är kända för att påverkas av genetik.
Stress- Kan påverka kroppen på olika sätt och kan påverka hormoner, blodtryck och hjärtfrekvens
Några fördelar med att ta regelbundna, allmänna blodstatuskontroller
Tidig upptäckt av hälsoproblem
Genom att mäta olika blodmarkörer kan en allmän blodstatuskontroll upptäcka hälsoproblem tidigt, när de är mest behandlingsbara.
Övervakning av kroniska tillstånd
För personer med kroniska tillstånd, såsom diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar, kan regelbundna blodstatuskontroller hjälpa till att övervaka effektiviteten av pågående behandling och göra justeringar om det behövs.
Identifiering av potentiella hälsorisker
En allmän blodstatuskontroll kan identifiera potentiella hälsorisker, såsom högt kolesterol eller högt blodtryck, och hjälpa människor att vidta åtgärder för att minska risken för att utveckla allvarliga hälsoproblem.
Sinnesfrid
Att veta resultaten av en allmän blodstatuskontroll kan ge sinnesfrid och trygghet om att allt är i ordning.
Hjälper läkaren att ha en baslinje
Regelbundna allmänna blodstatuskontroller kan hjälpa läkaren att ha en baslinje av patientens hälsotillstånd och spåra eventuella förändringar.
Hjälper till att upptäcka sjukdomar tidigt
En allmän blodstatuskontroll kan hjälpa till att upptäcka sjukdomar tidigt och förhindra att de blir allvarliga.
Hjälper till att identifiera näringsbrist
En allmän blodstatuskontroll kan hjälpa till att identifiera näringsbrist och hjälpa till att rätta till dem med rätt kost eller tillskott.
Varför är det bra att göra en allmän blodstatuskontroll?
En allmän blodstatuskontroll kan ge viktig information om ditt allmäntillstånd.
Det kan upptäcka en mängd olika hälsotillstånd och sjukdomar, såsom anemi, diabetes och infektioner, genom att mäta olika blodmarkörer som röda och vita blodkroppar, hemoglobin, glukos och elektrolytnivåer.
Det kan också hjälpa till att identifiera riskfaktorer för allvarliga hälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.
Dessutom kan en allmän blodstatuskontroll hjälpa till att övervaka effektiviteten av pågående behandling för ett känt medicinsk tillstånd, såsom att övervaka blodglukosnivåer hos personer med diabetes.
Sammantaget kan en allmän blodstatuskontroll hjälpa till att upptäcka hälsoproblem tidigt, när de är mest behandlingsbara, och möjliggöra för människor att ta proaktiva steg för att bibehålla god hälsa.
Faktorer som kan påverka din allmänna blodstatus?
Kost- En kost som är hög i socker, fett och bearbetade livsmedel kan påverka blodsockernivåer, kolesterolnivåer och allmänt hälsotillstånd.
Livsstil- Faktorer som rökning, alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet kan ha en negativ inverkan på en persons allmänna blodstatus och öka risken för vissa sjukdomar.
Läkemedel- Vissa läkemedel kan påverka blodmarkörer, såsom blodtrycksmediciner, antikoagulantia och steroider.
Ålder och kön- Ju äldre en person blir, desto större är risken för vissa hälsotillstånd och deras blodmarkörer kan förändras.
Medicinska tillstånd- Kroniska medicinska tillstånd som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och njursjukdomar kan påverka en persons allmänna blodstatus.
Genetik- Vissa blodmarkörer, som kolesterolnivåer, är kända för att påverkas av genetik.
Stress- Kan påverka kroppen på olika sätt och kan påverka hormoner, blodtryck och hjärtfrekvens
Några fördelar med att ta regelbundna, allmänna blodstatuskontroller
Tidig upptäckt av hälsoproblem
Genom att mäta olika blodmarkörer kan en allmän blodstatuskontroll upptäcka hälsoproblem tidigt, när de är mest behandlingsbara.
Övervakning av kroniska tillstånd
För personer med kroniska tillstånd, såsom diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar, kan regelbundna blodstatuskontroller hjälpa till att övervaka effektiviteten av pågående behandling och göra justeringar om det behövs.
Identifiering av potentiella hälsorisker
En allmän blodstatuskontroll kan identifiera potentiella hälsorisker, såsom högt kolesterol eller högt blodtryck, och hjälpa människor att vidta åtgärder för att minska risken för att utveckla allvarliga hälsoproblem.
Sinnesfrid
Att veta resultaten av en allmän blodstatuskontroll kan ge sinnesfrid och trygghet om att allt är i ordning.
Hjälper läkaren att ha en baslinje
Regelbundna allmänna blodstatuskontroller kan hjälpa läkaren att ha en baslinje av patientens hälsotillstånd och spåra eventuella förändringar.
Hjälper till att upptäcka sjukdomar tidigt
En allmän blodstatuskontroll kan hjälpa till att upptäcka sjukdomar tidigt och förhindra att de blir allvarliga.
Hjälper till att identifiera näringsbrist
En allmän blodstatuskontroll kan hjälpa till att identifiera näringsbrist och hjälpa till att rätta till dem med rätt kost eller tillskott.
Ta kontroll över ditt välbefinnande och vakna upp med att må bra varje dag
Regelbundna allmänna blodstatuskontroller kan vara en kontroll av kroppens vitala tecken. Det är ett sätt att upptäcka eventuella problem innan de blir ett större problem. Genom att förstå vad som händer inuti kroppen kan du vidta åtgärder för att bibehålla optimal hälsa och förebygga allvarliga hälsoproblem.
En allmän blodstatuskontroll kan vara ett värdefullt verktyg för att förstå kroppens unika behov och identifiera eventuella problem. Det kan hjälpa till att upptäcka tillstånd som diabetes, anemi och till och med cancer i ett tidigt skede, när de är mest behandlingsbara.
Och för de som hanterar kroniska tillstånd är regelbundna kontroller särskilt viktiga. De tillåter dig och din läkare att övervaka effektiviteten av din behandlingsplan och göra eventuella nödvändiga justeringar för att bättre hantera ditt tillstånd.
Men kanske viktigast av allt ger regelbundna allmänna blodstatuskontroller dig sinnesfrid. Att veta att du tar proaktiva steg för att förstå din hälsa och upptäcka eventuella problem kan hjälpa dig att känna dig mer kontroll över ditt välbefinnande.
Vänta inte tills något känns fel för att ta åtgärder. Satsa på din hälsa genom att schemalägga regelbundna allmänna blodstatuskontroller. Det är ett litet steg som kan göra en stor skillnad i ditt allmänna välbefinnande.
Blodmarkörer vi analyserar i vårt Essentiel Omni hälsopaket
Ta kontroll över ditt välbefinnande och vakna upp med att må bra varje dag
Regelbundna allmänna blodstatuskontroller kan vara en kontroll av kroppens vitala tecken. Det är ett sätt att upptäcka eventuella problem innan de blir ett större problem. Genom att förstå vad som händer inuti kroppen kan du vidta åtgärder för att bibehålla optimal hälsa och förebygga allvarliga hälsoproblem.
En allmän blodstatuskontroll kan vara ett värdefullt verktyg för att förstå kroppens unika behov och identifiera eventuella problem. Det kan hjälpa till att upptäcka tillstånd som diabetes, anemi och till och med cancer i ett tidigt skede, när de är mest behandlingsbara.
Och för de som hanterar kroniska tillstånd är regelbundna kontroller särskilt viktiga. De tillåter dig och din läkare att övervaka effektiviteten av din behandlingsplan och göra eventuella nödvändiga justeringar för att bättre hantera ditt tillstånd.
Men kanske viktigast av allt ger regelbundna allmänna blodstatuskontroller dig sinnesfrid. Att veta att du tar proaktiva steg för att förstå din hälsa och upptäcka eventuella problem kan hjälpa dig att känna dig mer kontroll över ditt välbefinnande.
Vänta inte tills något känns fel för att ta åtgärder. Satsa på din hälsa genom att schemalägga regelbundna allmänna blodstatuskontroller. Det är ett litet steg som kan göra en stor skillnad i ditt allmänna välbefinnande.
Blodmarkörer vi analyserar i vårt Essentiel Omni hälsopaket
Blodstatus markörer
Sänkningsreaktion-SR
Sänkningsreaktion (SR) är ett mått på hur snabbt blodet sätter sig till botten i ett rör.
Ett högt SR kan tyda på inflammation i kroppen eller en ökad mängd fibrin (ett protein som hjälper till att bilda blodproppar) i blodet.
Sänkan (SR)blodstatus
Erytrocytvolymfraktion
EVF är en förkortning för erytrocytvolymfraktion, vilket är en mätning av mängden röda blodkroppar i blodet relaterat till totala volymen av blod.
Detta används ofta för att bestämma mängden hemoglobin (ämnet som bär syre i röda blodkroppar) i blodet och kan användas för att identifiera anemia eller andra blodrelaterade tillstånd.
EVFblodstatus
Hemoglobin
är en protein som finns i röda blodkroppar och hjelper till att transportera syre runt i kroppen.
En minskning av hemoglobin kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.
Hbblodstatus
Hemoglobinmassa
är en mätning av den totala mängden hemoglobin i blodet.
En förändring i hemoglobinmassa kan indikera en sjukdom som anemi eller högt syrebehov.
MCHblodstatus
Trombocyter
är en del av blodet som hjälper till att koagulera blodet och förhindra blödningar.
En minskning av trombocyter kan indikera en sjukdom som trombocytopeni eller leukemi.
TPKblodstatus
Medelcellvolym
är en analys av storleken på de röda blodkropparna.
En förändring i medelcellvolym kan indikera en sjukdom som anemi eller sköldkörtelproblem.
MCVblodstatus
Erytrocyter
är de röda blodkropparna som transporterar syre runt i kroppen.
En minskning av erytrocyterna kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.
EPKblodstatus
Vita blodkroppar
är en del av immunsystemet som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar.
En ökning av vita blodkroppar kan indikera en infektion eller cancer.
LPKblodstatus
Blodstatus markörer
Erytrocytvolymfraktion
EVF är en förkortning för erytrocytvolymfraktion, vilket är en mätning av mängden röda blodkroppar i blodet relaterat till totala volymen av blod.
Detta används ofta för att bestämma mängden hemoglobin (ämnet som bär syre i röda blodkroppar) i blodet och kan användas för att identifiera anemia eller andra blodrelaterade tillstånd.
EVFblodstatus
Hemoglobin
är en protein som finns i röda blodkroppar och hjelper till att transportera syre runt i kroppen.
En minskning av hemoglobin kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.
Hbblodstatus
Hemoglobinmassa
är en mätning av den totala mängden hemoglobin i blodet.
En förändring i hemoglobinmassa kan indikera en sjukdom som anemi eller högt syrebehov.
MCHblodstatus
Trombocyter
är en del av blodet som hjälper till att koagulera blodet och förhindra blödningar.
En minskning av trombocyter kan indikera en sjukdom som trombocytopeni eller leukemi.
TPKblodstatus
Medelcellvolym
är en analys av storleken på de röda blodkropparna.
En förändring i medelcellvolym kan indikera en sjukdom som anemi eller sköldkörtelproblem.
MCVblodstatus
Erytrocyter
är de röda blodkropparna som transporterar syre runt i kroppen.
En minskning av erytrocyterna kan indikera en sjukdom som anemi eller blödning.
EPKblodstatus
Vita blodkroppar
är en del av immunsystemet som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner och sjukdomar.
En ökning av vita blodkroppar kan indikera en infektion eller cancer.
LPKblodstatus
Sänkningsreaktion-SR
Sänkningsreaktion (SR) är ett mått på hur snabbt blodet sätter sig till botten i ett rör.
Ett högt SR kan tyda på inflammation i kroppen eller en ökad mängd fibrin (ett protein som hjälper till att bilda blodproppar) i blodet.
Sänkan (SR)blodstatus
Diabetes
C-peptid
C-peptid är ett protein som bildas tillsammans med insulin i bukspottkörteln. När insulin produceras, bildas också c-peptid. C-peptidmätning används för att avgöra om en person med diabetes har en fungerande insulinproduktion eller om de är helt beroende av exogen insulin.
Mätningen kan också användas för att skilja mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
Personer med typ 1-diabetes har ofta låga nivåer av c-peptid eftersom de har förlorat sin förmåga att producera insulin, medan personer med typ 2-diabetes oftast har normala eller höga nivåer av c-peptid.
C-peptidmätning kan också hjälpa till att bedöma effektiviteten av behandlingen av diabetes.
Diabetes
C-peptidprotein
Glukos
En glukostest är ett diagnostiskt verktyg som mäter mängden glukos i en persons blod.
Det används för att diagnostisera och övervaka diabetes, en tillstånd där kroppen antingen inte producerar tillräckligt med insulin eller inte kan använda insulinet den producerar på ett effektivt sätt.
Det finns olika typer av glukostest, inklusive fastande glukostest, slumpmässigt glukostest och oral glukostoleranstest.
Det är viktigt att notera att glukostestet är en enskild punktmätning och HbA1c-testet anses vara mer exakt vid mätning av glukosnivån över en tid.
Glukossockerart
HbA1c
HbA1c är en blodmarkör som används för att mäta en persons genomsnittliga blodsockernivåer under de senaste två till tre månaderna.
Det används vanligtvis för att diagnostisera och övervaka diabetes. HbA1c-testet mäter procentandelen hemoglobin i blodet som är glykerat, eller har glukosmolekyler fästa vid det.
Ju högre procentandel, desto högre har en persons blodsockernivåer varit under de senaste två till tre månaderna.
HbA1c-testet är mer exakt än glukostestet vid mätning av blodsockernivån över en period och är användbart för att övervaka effektiviteten av diabetesbehandling och hantering.
HbA1cprotein
Diabetes
C-peptid
C-peptid är ett protein som bildas tillsammans med insulin i bukspottkörteln. När insulin produceras, bildas också c-peptid. C-peptidmätning används för att avgöra om en person med diabetes har en fungerande insulinproduktion eller om de är helt beroende av exogen insulin.
Mätningen kan också användas för att skilja mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
Personer med typ 1-diabetes har ofta låga nivåer av c-peptid eftersom de har förlorat sin förmåga att producera insulin, medan personer med typ 2-diabetes oftast har normala eller höga nivåer av c-peptid.
C-peptidmätning kan också hjälpa till att bedöma effektiviteten av behandlingen av diabetes.
C-peptidprotein
Glukos
En glukostest är ett diagnostiskt verktyg som mäter mängden glukos i en persons blod.
Det används för att diagnostisera och övervaka diabetes, en tillstånd där kroppen antingen inte producerar tillräckligt med insulin eller inte kan använda insulinet den producerar på ett effektivt sätt.
Det finns olika typer av glukostest, inklusive fastande glukostest, slumpmässigt glukostest och oral glukostoleranstest.
Det är viktigt att notera att glukostestet är en enskild punktmätning och HbA1c-testet anses vara mer exakt vid mätning av glukosnivån över en tid.
Glukossockerart
HbA1c
HbA1c är en blodmarkör som används för att mäta en persons genomsnittliga blodsockernivåer under de senaste två till tre månaderna.
Det används vanligtvis för att diagnostisera och övervaka diabetes. HbA1c-testet mäter procentandelen hemoglobin i blodet som är glykerat, eller har glukosmolekyler fästa vid det.
Ju högre procentandel, desto högre har en persons blodsockernivåer varit under de senaste två till tre månaderna.
HbA1c-testet är mer exakt än glukostestet vid mätning av blodsockernivån över en period och är användbart för att övervaka effektiviteten av diabetesbehandling och hantering.
HbA1cprotein
Hjärta och kärl
Triglycerider
Triglycerider är en form av fett som finns i blodet. Höga nivåer av triglycerider kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Triglyceriderblodfetter
LDL
Det onda kolesterolet: LDL är det så kallade "dåliga" kolesterolet som kan bygga upp på blodkärlens väggar och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
LDLprotein
HDL
Det goda kolesterolet: HDL är det så kallade "goda" kolesterolet som hjälper till att transportera bort LDL från blodkärlen och minskar därmed risken för hjärt-kärlsjukdomar.
HDLprotein
Kolesterol
Kolesterol är en fettliknande substans som finns i blodet. Höga nivåer av kolesterol kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Kolesterollipid
LDL/HDL kolesterol
Kvoten mellan LDL och HDL, det vill säga förhållandet mellan det onda respektive goda kolesterolet är av särskild betydelse för den som har ett förhöjt totalkolesterol.
Kolesterol som inte är vattenlösligt kan inte på egen hand transporteras runt i blodomloppet för att nå kroppens vävnader. För att transporten ska fungera behöver kolesterolet hjälp av lipoproteiner
LDL - HDL Kvotprotein
Apolipoprotein A1
Apolipoprotein A1 är ett protein som finns i HDL-kolesterol. Höga nivåer av Apolipoprotein A1 kan vara ett tecken på bra hjärt-kärlhälsa.
Apo A1protein
Apolipoprotein B
Apolipoprotein B är ett protein som finns i LDL-kolesterol. Höga nivåer av Apolipoprotein B kan vara ett tecken på ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Apo Bprotein
Apolipoprotein kvot
Apolipoprotein kvoten är förhållandet mellan Apolipoprotein A1 och Apolipoprotein B. En låg Apolipoprotein kvot kan vara ett tecken på ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar
Apo kvotprotein
Kreatinkinas
Kreatinkinas, också känt som CK eller kreatinfosfokinas, är ett enzym som finns i kroppens muskelceller och är ansvarigt för att hjälpa musklerna att lagra och använda energi.
Kreatinkinas finns främst i hjärtmuskeln, skelettmuskler och hjärnan.
När muskelceller skadas eller bryts ner på grund av sjukdom, skada eller överansträngning, kan kreatinkinas läcka ut i blodbanan och orsaka en ökning av CK-nivåerna i blodet.
Därför används nivåerna av kreatinkinas ofta som en markör för muskelskada eller sjukdom.
Kreatinkinasenzym
Hjärta och kärl
Triglycerider
Triglycerider är en form av fett som finns i blodet. Höga nivåer av triglycerider kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Triglyceriderblodfetter
LDL
Det onda kolesterolet: LDL är det så kallade "dåliga" kolesterolet som kan bygga upp på blodkärlens väggar och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
LDLprotein
HDL
Det goda kolesterolet: HDL är det så kallade "goda" kolesterolet som hjälper till att transportera bort LDL från blodkärlen och minskar därmed risken för hjärt-kärlsjukdomar.
HDLprotein
Kolesterol
Kolesterol är en fettliknande substans som finns i blodet. Höga nivåer av kolesterol kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Kolesterollipid
LDL/HDL kolesterol
Kvoten mellan LDL och HDL, det vill säga förhållandet mellan det onda respektive goda kolesterolet är av särskild betydelse för den som har ett förhöjt totalkolesterol.
Kolesterol som inte är vattenlösligt kan inte på egen hand transporteras runt i blodomloppet för att nå kroppens vävnader. För att transporten ska fungera behöver kolesterolet hjälp av lipoproteiner
LDL - HDL Kvotprotein
Apolipoprotein A1
Apolipoprotein A1 är ett protein som finns i HDL-kolesterol. Höga nivåer av Apolipoprotein A1 kan vara ett tecken på bra hjärt-kärlhälsa.
Apo A1protein
Apolipoprotein B
Apolipoprotein B är ett protein som finns i LDL-kolesterol. Höga nivåer av Apolipoprotein B kan vara ett tecken på ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Apo Bprotein
Apolipoprotein kvot
Apolipoprotein kvoten är förhållandet mellan Apolipoprotein A1 och Apolipoprotein B. En låg Apolipoprotein kvot kan vara ett tecken på ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar
Apo kvotprotein
Kreatinkinas
Kreatinkinas, också känt som CK eller kreatinfosfokinas, är ett enzym som finns i kroppens muskelceller och är ansvarigt för att hjälpa musklerna att lagra och använda energi. Kreatinkinas finns främst i hjärtmuskeln, skelettmuskler och hjärnan.
När muskelceller skadas eller bryts ner på grund av sjukdom, skada eller överansträngning, kan kreatinkinas läcka ut i blodbanan och orsaka en ökning av CK-nivåerna i blodet. Därför används nivåerna av kreatinkinas ofta som en markör för muskelskada eller sjukdom.
Kreatinkinasenzym
Immunförsvar - Inflammation
Immunförsvar
Immunförsvar - Inflammation
Immunförsvar - Inflammation
Hs-CRP
hs-CRP står för högkänsligt C-reaktivt protein.
Det är ett protein som produceras av levern och är en markör för inflammation i kroppen.
Förhöjda nivåer av HS-CRP i blodet har associerats med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och andra kroniska tillstånd.
Att mäta HS-CRP-nivåer är en enkel blodtest som kan göras för att bedöma en persons risk för att utveckla dessa tillstånd.
CRPprotein
Vita blodkroppar - Leukocyter
Vita blodkroppar, även kända som leukocyter, är en typ av blodceller som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner.
Leukocyter kan mätas i blodet för att se om det finns en infektion eller inflammation i kroppen.
En hög nivå av leukocyter kan vara ett tecken på en infektion eller inflammation, medan en låg nivå kan vara ett tecken på en immunbrist.
LPKblodstatus
Anti - CCP
Anti-cykliskt citrullinerat peptid (anti-CCP) är en typ av antikropp som finns i blodet hos vissa personer med reumatoid artrit (RA). Det är en markör för RA, som är en autoimmun sjukdom kännetecknad av inflammation och skada på lederna.
Anti-CCP mäts vanligtvis genom ett blodprov, och dess närvaro i en patients blod anses vara ett indicium på RA. Provet används för att hjälpa till att diagnostisera RA, särskilt när diagnosen inte är klar.
Höga nivåer av anti-CCP-antikroppar är förknippade med en mer allvarlig form av RA och en dålig utgång. Men det är viktigt att notera att inte alla personer med RA har anti-CCP-antikroppar och inte alla personer med anti-CCP-antikroppar har RA.
Därför är det inte en definitiv diagnostisk test, utan snarare ett av verktygen som används för att stödja en diagnos av RA.
Anti-CCPantikropp
Reumatoid faktor
Reumatoid faktor (RF) är en typ av antikropp som vanligtvis finns i blodet hos personer med reumatoid artrit (RA). Det är en indikator för RA, som är en autoimmun sjukdom kännetecknad av inflammation och skada på lederna.
RF mäts vanligtvis genom ett blodprov, och dess närvaro i en patients blod anses vara ett indicium på RA.
Provet används för att hjälpa till att diagnostisera RA, särskilt när diagnosen inte är klar. Höga nivåer av RF är förknippade med en mer allvarlig form av RA och en dålig utgång. Men det är viktigt att notera att inte alla personer med RA har RF och inte alla personer med RF har RA.
Därför är det inte en definitiv diagnostisk test, utan snarare ett av verktygen som används för att stödja en diagnos av RA.
Det är också viktigt att nämna att RF kan finnas i andra tillstånd som kroniska infektioner, kronisk leversjukdom och vissa typer av cancer, så det är inte specifikt för RA.
RFantikropp
Hs-CRP
hs-CRP står för högkänsligt C-reaktivt protein.
Det är ett protein som produceras av levern och är en markör för inflammation i kroppen.
Förhöjda nivåer av HS-CRP i blodet har associerats med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och andra kroniska tillstånd.
Att mäta HS-CRP-nivåer är en enkel blodtest som kan göras för att bedöma en persons risk för att utveckla dessa tillstånd.
CRPprotein
Vita blodkroppar - Leukocyter
Vita blodkroppar, även kända som leukocyter, är en typ av blodceller som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner.
Leukocyter kan mätas i blodet för att se om det finns en infektion eller inflammation i kroppen.
En hög nivå av leukocyter kan vara ett tecken på en infektion eller inflammation, medan en låg nivå kan vara ett tecken på en immunbrist.
LPKblodstatus
Anti - CCP
Anti-cykliskt citrullinerat peptid (anti-CCP) är en typ av antikropp som finns i blodet hos vissa personer med reumatoid artrit (RA). Det är en markör för RA, som är en autoimmun sjukdom kännetecknad av inflammation och skada på lederna.
Anti-CCP mäts vanligtvis genom ett blodprov, och dess närvaro i en patients blod anses vara ett indicium på RA. Provet används för att hjälpa till att diagnostisera RA, särskilt när diagnosen inte är klar.
Höga nivåer av anti-CCP-antikroppar är förknippade med en mer allvarlig form av RA och en dålig utgång. Men det är viktigt att notera att inte alla personer med RA har anti-CCP-antikroppar och inte alla personer med anti-CCP-antikroppar har RA.
Därför är det inte en definitiv diagnostisk test, utan snarare ett av verktygen som används för att stödja en diagnos av RA.
Anti-CCPantikropp
Reumatoid faktor
Reumatoid faktor (RF) är en typ av antikropp som vanligtvis finns i blodet hos personer med reumatoid artrit (RA). Det är en indikator för RA, som är en autoimmun sjukdom kännetecknad av inflammation och skada på lederna.
RF mäts vanligtvis genom ett blodprov, och dess närvaro i en patients blod anses vara ett indicium på RA.
Provet används för att hjälpa till att diagnostisera RA, särskilt när diagnosen inte är klar. Höga nivåer av RF är förknippade med en mer allvarlig form av RA och en dålig utgång. Men det är viktigt att notera att inte alla personer med RA har RF och inte alla personer med RF har RA.
Därför är det inte en definitiv diagnostisk test, utan snarare ett av verktygen som används för att stödja en diagnos av RA.
Det är också viktigt att nämna att RF kan finnas i andra tillstånd som kroniska infektioner, kronisk leversjukdom och vissa typer av cancer, så det är inte specifikt för RA.
RFantikropp
Tyreoidea markörer
TRAK
TRAK (Tyroidestimulerande hormonreceptor antikroppar) är en typ av antikropp som binder till och stimulerar tyroidestimulerande hormonreceptorn (TSHR).
Detta leder till överaktivitet i sköldkörteln, vilket kan orsaka hypertyroidism, en tillstånd som kännetecknas av symtom som viktminskning, snabb hjärtrytm och darrningar.
TRAK finns i blodet hos individer med en tillstånd som kallas Graves sjukdom, som är en autoimmun sjukdom som orsakar hypertyroidism.
De kan mätas i blodet och användas som diagnostiskt verktyg för detta tillstånd.
TRAKantikropp
Anti - TPO
Anti-TPO (anti-tyreoideaperoxidas) autoantikroppar är en typ av autoantikropp som riktar sig mot sköldkörtelperoxidas (TPO), ett enzym som spelar en viktig roll i produktionen av sköldkörtelhormoner.
Närvaron av anti-TPO antikroppar i blodet är en indikator på autoimmun sköldkörtelsjukdom.
Testet för anti-TPO antikroppar används som ett diagnostiskt verktyg för tillstånd som Hashimoto's tyroidit, som är den vanligaste orsaken till hypotyreos (underaktiv sköldkörtel) i världen.
Hashimoto's tyroidit är en autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i sköldkörteln och leder till progressiv förstörelse av sköldkörtelceller, vilket resulterar i minskad sköldkörtelfunktion.
Höga nivåer av anti-TPO antikroppar kan också hittas i andra autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom postpartum tyroidit och subakut tyroidit.
Anti - TPOantikropp
T3 och T4 Hormoner
T3 (trijodtyronin) och T4 (tyroxin) är hormoner som produceras av sköldkörteln och ansvarar för ämnesomsättningen i kroppen.
Höga nivåer av T3 och T4 kan tyda på en hypertyreos (överaktiv sköldkörtel), medan låga nivåer kan tyda på en hypotyreos (underaktiv sköldkörtel).
T3hormon
T4hormon
TSH Homon
TSH (tyroidstimulerande hormon) är ett hormon som produceras av hypofysen och ansvarar för att reglera sköldkörtelns produktion av T3 och T4.
Höga nivåer av TSH kan tyda på en hypotyreos, medan låga nivåer kan tyda på en hypertyreos.
TSHhormon
Tyreoidea markörer
Anti - TPO
Anti-TPO (anti-tyreoideaperoxidas) autoantikroppar är en typ av autoantikropp som riktar sig mot sköldkörtelperoxidas (TPO), ett enzym som spelar en viktig roll i produktionen av sköldkörtelhormoner.
Närvaron av anti-TPO-antikroppar i blodet är en indikator på autoimmun sköldkörtelsjukdom.
Testet för anti-TPO antikroppar används som ett diagnostiskt verktyg för tillstånd som Hashimoto's tyroidit, som är den vanligaste orsaken till hypotyreos (underaktiv sköldkörtel) i världen.
Hashimoto's tyroidit är en autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i sköldkörteln och leder till progressiv förstörelse av sköldkörtelceller, vilket resulterar i minskad sköldkörtelfunktion.
Höga nivåer av anti-TPO antikroppar kan också hittas i andra autoimmuna sköldkörtelsjukdomar såsom postpartum tyroidit och subakut tyroidit.
Anti - TPOantikropp
T3 och T4 Hormoner
T3 (trijodtyronin) och T4 (tyroxin) är hormoner som produceras av sköldkörteln och ansvarar för ämnesomsättningen i kroppen.
Höga nivåer av T3 och T4 kan tyda på en hypertyreos (överaktiv sköldkörtel), medan låga nivåer kan tyda på en hypotyreos (underaktiv sköldkörtel).
T3hormon
T4hormon
TSH Homon
TSH (tyroidstimulerande hormon) är ett hormon som produceras av hypofysen och ansvarar för att reglera sköldkörtelns produktion av T3 och T4.
Höga nivåer av TSH kan tyda på en hypotyreos, medan låga nivåer kan tyda på en hypertyreos.
TSHhormon
TRAK
TRAK (Tyroidestimulerande hormon receptorantikroppar) är en typ av antikropp som binder till och stimulerar tyroidestimulerande hormonreceptorn (TSHR).
Detta leder till överaktivitet i sköldkörteln, vilket kan orsaka hypertyroidism, en tillstånd som kännetecknas av symtom som viktminskning, snabb hjärtrytm och darrningar.
TRAK finns i blodet hos individer med en tillstånd som kallas Graves sjukdom, som är en autoimmun sjukdom som orsakar hypertyroidism.
De kan mätas i blodet och användas som diagnostiskt verktyg för detta tillstånd.
TRAKantikropp
Lever
Bilirubin
Bilirubin är en gulsubstans som produceras när levern bryter ner gamla röda blodkroppar. Det tas normalt bort från kroppen av levern och utsöndras i gallan, vilket ger avföringen dess karakteristiska bruna färg. Ökade nivåer av bilirubin i blodet, även känt som hyperbilirubinemi, kan indikera leversjukdom eller gallblåssjukdom.
Det finns två typer av bilirubin: konjugerat och okonjugerat. Konjugerat bilirubin är vattenlösligt och kan utsöndras i gallan, medan okonjugerat bilirubin inte är vattenlösligt och måste först omvandlas av levern till konjugerat bilirubin innan det kan utsöndras
Ökade nivåer av okonjugerat bilirubin kan orsakas av anemi, blodsjukdomar eller Gilbert syndrom, en genetisk sjukdom som orsakar hyperbilirubinemi. Ökade nivåer av konjugerat bilirubin kan orsakas av leversjukdomar såsom hepatit, cirros eller gallvägsobstruktion orsakad av gallstenar eller cancer.
Bilirubinbiprodukt
Aspartatamino-transferas (ASAT)
Aspartataminotransferas (ASAT) är ett enzym som finns i levervävnaden och används för att bryta ner aminosyran aspartat.
När leverceller skadas eller sjukdoms svälter kan de släppa ut detta enzym i blodet, och dess nivå i blodet ökar.
Höga nivåer av ASAT kan vara ett tecken på leverproblem eller skada, såsom viral eller toxisk leverskada, hepatit eller cirros.
Alaninamino-transferas (ALAT)
Alaninaminotransferas (ALAT) är ett enzym som finns i levervävnaden och används för att bryta ner aminosyran alanin.
När leverceller skadas eller sjukdoms svälter kan de släppa ut detta enzym i blodet, och dess nivå i blodet ökar.
Höga nivåer av ALAT kan vara ett tecken på leverproblem eller skada, såsom viral eller toxisk leverskada, hepatit eller cirros.
ASATenzym
ALATenzym
Gamma-Glutamyl Transferase (GGT)
GGT (Gamma-Glutamyl Transferase) är ett enzym som finns i levern och andra organ som bukspottkörteln och njurarna.
Det spelar en roll i metabolismen av aminosyror och peptider, specifikt katalyserar det överföringen av den gamma-glutamyl molekyl från ett substrat till en acceptormolekyl, såsom cystein, vilket producerar glutamat och det motsvarande peptiden.
Förhöjda nivåer av GGT i blodet används vanligtvis som en markör för leversjukdom eller gallgångsjukdom, särskilt i fall av leverskada eller sjukdom, såsom viral hepatit, cirros och fet lever. Förhöjda GGT-nivåer kan också ses vid gallgångsblockering och alkoholkonsumtion.
Men det är viktigt att notera att GGT också kan vara förhöjt i andra tillstånd som njursjukdom, diabetes och vissa mediciner.
Alkalisk fosfatas (ALP)
Alkalisk fosfatas (ALP) är ett enzym som finns i många vävnader i kroppen, inklusive levern, benet och moderkakan. ALP hjälper till att bryta ner fosfatgrupper i kroppen. Ökade nivåer av ALP i blodet kan indikera leversjukdom eller ben sjukdom, men det är inte specifikt för någon viss sjukdom.
Leverproblem som cirros, kolangit och cancer kan orsaka en ökning av ALP i blodet. Ökade nivåer av ALP kan också orsakas av benproblem som osteomalaci (mjuknad av benen på grund av brist på kalcium eller vitamin D), bencancer eller fraktur. Dessutom kan nivåer av ALP höjas av vissa mediciner, såsom läkemedel för att behandla högt blodtryck eller kolesterolnivåer.
För att fastställa orsaken till ökade nivåer av ALP i blodet, kan läkaren ordinera ytterligare tester, såsom röntgen, ultraljud eller benmärgsprover. Detta kan hjälpa till att avgöra om ökade ALP-nivåer orsakas av leversjukdom eller benproblem.
Det är viktigt att notera att ökade nivåer av ALP inte alltid indikerar en sjukdom och det är viktigt att ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka ALP-nivåer, såsom ålder, kön och medicinering.
GGTenzym
ALPenzym
Bukspottkörteln
Amylas
Amylas är ett enzym som bryter ner kolhydrater, särskilt stärkelse, till mindre sockermolekyler som glukos och maltos.
Det produceras huvudsakligen i bukspottkörteln och salivkörtlarna.
Amylas i saliven kallas ofta för "ptyalin" och är den första enzymer som bryter ner stärkelse under matsmältningsprocessen.
Bukspottkörteln producerar också amylas, som utsöndras i tunntarmen för att hjälpa till med stärkelsebrytning under matsmältningen.
Det finns två huvudtyper av amylas: alfa-amylas och beta-amylas.
Alfa-amylas bryter ner stärkelsemolekyler till korta kedjor av glukos, maltos och dextriner, medan beta-amylas bryter ner maltos i mindre sockermolekyler.
Amylasenzym
Njurar
Natrium
Natrium är ett mineral som finns i blodet och ansvarar för att reglera vätskebalansen i kroppen.
Natrium håller också blodtrycket under kontroll och hjälper till att upprätthålla rätt syra-bas balans.
Höga nivåer av natrium i blodet kan vara ett tecken på njursjukdom, hjärtsvikt eller dehydrering.
Natriumsalt
Kalium
Kalium är ett annat mineral som finns i blodet och är viktigt för att reglera hjärtrytmen och muskel- och nervfunktionen.
Låga nivåer av kalium i blodet kan vara ett tecken på njurproblem, diarré, användning av vissa mediciner eller uttorkning
Kreatinin
Kreatinin är ett ämne som bildas i musklerna och som normalt utsöndras av njurarna.
Nivåerna av kreatinin i blodet kan användas för att mäta njurarnas funktion.
Höga nivåer av kreatinin kan vara ett tecken på njursjukdom, musskulära problem eller en ökad muskelmassa.
Kreatinin kan också användas i kombination med andra tester, som glomerulär filtreringshastighet (GFR), för att fastställa njurarnas funktion och identifiera eventuella njurproblem i ett tidigt skede.
Kaliummineral
Kreatininbiprodukt
Kalcium
Kalcium är en mineral som är viktig för många kroppsfunktioner, inklusive benhälsa och nerv- och muskelfunktion.
Men kalcium används också som markör för njurfunktion på grund av dess noga reglerade nivåer i blodet. Njurarna har en viktig roll i att reglera kalciumbalansen i kroppen, och förändringar i kalciumnivåerna kan vara ett tecken på njursjukdom eller funktionsproblem.
När njurarna inte fungerar som de ska kan de inte längre reglera kalciumnivåerna i blodet ordentligt.
Höga nivåer av kalcium i blodet, kallat hyperkalcemi, kan vara ett tecken på njursjukdom eller funktionsproblem, medan låga nivåer av kalcium i blodet, kallat hypokalcemi, också kan indikera njurproblem. Därför kan mätning av kalciumnivåer i blodet hjälpa till att bedöma njurarnas allmänna hälsa.
Albumin
Albumin är ett viktigt protein som finns i blodet och hjälper till att hålla vätskebalansen i kroppen. Det hjälper också till att transportera viktiga ämnen runt i kroppen, inklusive hormoner, fett och järn.
Albumin produceras i levern och utsöndras i blodet. En minskning av albumin i blodet kan vara ett tecken på njursjukdom eller annan sjukdom som påverkar njurarnas förmåga att producera protein. Detta kan också vara en indikation på malnutrition, inflammation eller vätskeansamling i kroppen.
Cystatin C
Cystatin C är ett protein som produceras av alla celler i kroppen och hjälper till att mäta njurarnas funktion.
Det är ett bra mått på njurarnas förmåga att filtrera avfall och ämnen som inte längre behövs i kroppen. En ökning av cystatin C i blodet kan vara ett tecken på njurproblem, som njursjukdom eller njurskada.
Det kan också vara ett tecken på annan sjukdom som påverkar njurarnas förmåga att fungera som de ska. Cystatin C-nivåer kan också ökas vid ålderdom eller vid viss medicinering.
eGFR (estimerad glomerulärt filtreringshastighet)
eGFR (estimerat glomerulärt filtreringshastighet) är en indikator på hur bra njurarna fungerar.
Det mäter den hastighet med vilken njurarna filtrerar avfall från blodet. eGFR mäts genom att använda en formel som baseras på kreatinin, en substans som finns i blodet och som är ett avfallprodukt från muskelmetabolism.
Formeln tar också hänsyn till patientens kön och ålder . eGFR-värdet hjälper till att upptäcka njursjukdom i ett tidigt skede. eGFR-värdet kan också mätas med cystatin C, en annan markör för njurfunktion.
Klorid
Klorid är ett mineral som är viktigt för kroppen. Det hjälper till att reglera vätskebalansen och är en del av saltet natriumklorid.
Klorid kan mätas i blodet för att se om nivåerna är normala eller för höga eller låga.
Höga eller låga nivåer av klorid i blodet kan vara ett tecken på ett problem med vätskebalansen och kan orsakas av njurproblem eller andra sjukdomar.
Sådana problem kan leda till förhöjt eller sänkt blodtryck och kan också påverka hjärt- och lungfunktionen.
Fosfat
Fosfat är en viktig mineral i kroppen som hjälper till att bygga och underhålla ben och tänder.
Det är också en viktig komponent i många biologiska processer och enkel fosfat kan mätas i blodet.
Fosfatnivåer kan påverkas av många faktorer, inklusive njurfunktion, vitamin D-status, och läkemedel. För höga nivåer av fosfat i blodet kan orsakas av njurproblem och kan leda till benproblem.
Låga nivåer av fosfat i blodet kan orsakas av näringsbrist eller vissa sjukdomar.
Kalciummineral
Albuminprotein
Cystatin Cprotein
Kloridmineral
Fosfatmineral
eGFRnjurar
Urea
Urea är en organisk förening som bildas i levern som en slutprodukt av proteinmetabolism.
Det är en av huvudkomponenterna i urin och fungerar som en viktig del av kroppens naturliga avfallshanteringssystem.
När proteiner bryts ned i kroppen, omvandlas aminosyrorna till ammoniak, som är giftigt.
Levern omvandlar ammoniak till urea, som är mindre giftigt och kan lösas i vatten. Njurarna filtrerar sedan urea ur blodet och utsöndrar det i urinen.
Ett ureaprov är ett blodprov som används för att bedöma njurfunktionen. Det mäter mängden kväve som finns i blodet i form av urea.
Om njurarna inte fungerar effektivt kan ureanivåerna i blodet öka.
Urat
Urat är en kemisk förening som bildas när kroppen bryter ner ämnet purin, som finns naturligt i många livsmedel. Urat är ett slags urinsyra och är vanligtvis löst i blodet och utsöndras genom njurarna.
Förhöjda nivåer av urat i kroppen kan leda till ansamling av kristaller i lederna, vilket kan orsaka smärta och inflammation och leda till ett tillstånd som kallas gikt.
Gikt är en typ av artrit som oftast påverkar stortån, men kan påverka andra leder också.
Förutom gikt kan förhöjda uratnivåer vara ett tecken på andra sjukdomar, såsom njursjukdomar eller en ärftlig störning som kallas Lesch-Nyhans syndrom.
Lesch-Nyhan syndrom
Lesch-Nyhan syndrom är en genetisk sjukdom som karaktäriseras av överproduktion av urinsyra, neurologiska funktionshinder och beteendeproblem.
Det orsakas av en mutation i genen som kodar för enzymet hypoxantin-guanin fosforibosyltransferas (HPRT).
Denna mutation leder till en minskad eller obefintlig aktivitet av enzymet, vilket i sin tur orsakar en ansamling av urinsyra i kroppen.
Symtom
Överdriven produktion av urinsyra
Detta kan leda till njur- och blåsstenar, gikt och njursvikt.
Neurologiska problem
Dessa kan inkludera muskelsvaghet, ofrivilliga muskelrörelser (dystoni), och svårigheter att äta och svälja.
Självdestruktivt beteende
Människor med Lesch-Nyhan syndrom kan uppvisa repetitivt självdestruktivt beteende, inklusive självbitning och självskada.
Denna sjukdom följer en X-länkad recessiv arvsgång, vilket betyder att den i stort sett bara drabbar pojkar.
Uratbiprodukt
Ureabiprodukt
Vitaminer och Mineraler
Vitamin D
Vitamin D är ett fettlösligt vitamin som är viktigt för att upprätthålla hälsosamma ben och tänder, samt för att stärka immunförsvaret.
Vitamin D kan bildas i huden när den utsätts för solens UVB-strålar eller tillföras via mat eller kosttillskott.
Låga nivåer av vitamin D i blodet kan vara ett tecken på brist och kan leda till osteoporos och andra hälsoproblem.
Dvitamin
Vitamin B12
Vitamin B12 är ett vattenlösligt vitamin som är viktigt för att bilda röda blodkroppar och DNA, samt för att hålla nervsystemet friskt.
Vitamin B12 finns främst i animaliska produkter, såsom kött, fisk, mjölk och ägg.
Brist på vitamin B12 kan leda till anemi och nervskador.
B12vitamin
Vitamin B9 (folat)
Vitamin B9, även känt som folat, är ett vattenlösligt vitamin som är viktigt för att bilda röda blodkroppar och för att kroppen ska kunna bilda DNA.
Folat finns främst i gröna bladgrönsaker, bönor och spannmål. Brist på folat kan leda till anemi och skador på foster vid graviditet.
B9vitamin
Ferritin
Ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen. Nivåerna av ferritin i blodet kan användas för att avgöra järnnivåerna i kroppen.
Låga nivåer av ferritin kan vara ett tecken på järnbristanemi, medan höga nivåer kan vara ett tecken på inflammation eller järnöverbelastning.
Ferritinprotein
Magnesium
Magnesium är ett mineral som är viktigt för många processer i kroppen, inklusive muskel- och nervfunktion, hjärtrytm och blodtryck.
Magnesium finns i många livsmedel, inklusive gröna bladgrönsaker, nötter, frön och fullkornsprodukter.
Låga nivåer av magnesium kan leda till muskelkramper, trötthet och hjärtproblem.
Magnesiummineral
Järn
Järn är ett mineral som är viktigt för att bilda hemoglobin, ett protein som transporterar syre i blodet.
Järn finns främst i animaliska produkter, såsom kött, fisk och ägg, samt i vissa vegetabilier, såsom bönor och gröna bladgrönsaker.
Låga nivåer av järn kan leda till järnbristanemi, en form av anemi.
Järnmineral
Zink
Zink är ett mineral som är viktigt för många processer i kroppen, inklusive immunförsvar, hudhälsa och proteinsyntes.
Zink finns i livsmedel som ost, kött, fisk, frön och nötter.
Låga nivåer av zink kan leda till problem med hud, hår och naglar, samt en nedsatt immunförsvar.
Zinkmineral
Transferrin
Transferrin är ett protein som finns i blodet och är ansvarigt för att bära järn runt i kroppen.
Järn är en viktig mineral för många kroppsfunktioner, inklusive syrebärande och immunsfunktion.
Transferrin binder till järn och transporterar det till olika delar av kroppen där det behövs. Järnet släpps sedan från transferrin när det når sina mål.
Transferrinprotein
Kalcium
Kalcium är en mineral som är viktig för starka ben och tänder, muskelfunktion och hjärtrytm.
Brist på kalcium kan leda till osteoporos och muskelsvaghet.
Kalciummineral
Järnmättnad
Järnmättnad är ett mått på mängden järn som är bundet till proteinet transferrin i blodet.
Transferrin är ett protein som bär järn i blodet, och järnmättnaden är ett mått på hur mycket av transferrin som bär järn.
Järnmättnad uttrycks vanligtvis som en procent och beräknas genom att dividera mängden järn som är bundet till transferrin med den totala mängden järnbindande kapaciteten hos transferrin.
Järnmättnad används för att bedöma järnstatus i kroppen.
Låga järnmättnadsnivåer kan indikera järndeficient anemi, medan höga järnmättnadsnivåer kan indikera järnöverbelastning.
Järnöverbelastning kan orsakas av vissa genetiska tillstånd, såsom hemokromatos, eller för mycket järnintag.
Järnmättnadblodstatus
Homocystein
Mineral- och vitaminbrist, såsom brist på vitamin B12, folat och vitamin B6, kan leda till förhöjda homocysteinnivåer.
Homocystein är en aminosyra som kan vara en indikator för problem med din hjärt- och kärlhälsa. Förhöjda nivåer av homocystein har kopplats till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke.
Därför kan en analys av nivåer av mineraler och vitaminer användas för att undersöka om dina homocysteinnivåer är förhöjda på grund av en brist på dessa näringsämnen. Ett blodprov kan avgöra om du kanske behöver göra kost- eller livsstilsförändringar för att sänka din risk för dessa problem.
Homocysteinaminosyra
Lever
Bilirubin
Bilirubin är en gulsubstans som produceras när levern bryter ner gamla röda blodkroppar. Det tas normalt bort från kroppen av levern och utsöndras i gallan, vilket ger avföringen dess karakteristiska bruna färg. Ökade nivåer av bilirubin i blodet, även känt som hyperbilirubinemi, kan indikera leversjukdom eller gallblåssjukdom.
Det finns två typer av bilirubin: konjugerat och okonjugerat. Konjugerat bilirubin är vattenlösligt och kan utsöndras i gallan, medan okonjugerat bilirubin inte är vattenlösligt och måste först omvandlas av levern till konjugerat bilirubin innan det kan utsöndras
Ökade nivåer av okonjugerat bilirubin kan orsakas av anemi, blodsjukdomar eller Gilbert syndrom, en genetisk sjukdom som orsakar hyperbilirubinemi. Ökade nivåer av konjugerat bilirubin kan orsakas av leversjukdomar såsom hepatit, cirros eller gallvägsobstruktion orsakad av gallstenar eller cancer.
Bilirubinbiprodukt
Alaninaminotransferas (ALAT)
Alaninaminotransferas (ALAT) är ett enzym som finns i levervävnaden och används för att bryta ner aminosyran alanin.
När leverceller skadas eller sjukdoms svälter kan de släppa ut detta enzym i blodet, och dess nivå i blodet ökar.
Höga nivåer av ALAT kan vara ett tecken på leverproblem eller skada, såsom viral eller toxisk leverskada, hepatit eller cirros.
ALATenzym
Aspartataminotransferas (ASAT)
Aspartataminotransferas (ASAT) är ett enzym som finns i levervävnaden och används för att bryta ner aminosyran aspartat.
När leverceller skadas eller sjukdoms svälter kan de släppa ut detta enzym i blodet, och dess nivå i blodet ökar.
Höga nivåer av ASAT kan vara ett tecken på leverproblem eller skada, såsom viral eller toxisk leverskada, hepatit eller cirros.
ASATenzym
Gamma-Glutamyl Transferase (GGT)
GGT (Gamma-Glutamyl Transferase) är ett enzym som finns i levern och andra organ som bukspottkörteln och njurarna.
Det spelar en roll i metabolismen av aminosyror och peptider, specifikt katalyserar det överföringen av den gamma-glutamyl moiety från ett substrat till en acceptormolekyl, såsom cystein, vilket producerar glutamat och det motsvarande peptiden.
Förhöjda nivåer av GGT i blodet används vanligtvis som en markör för leversjukdom eller gallgångsjukdom, särskilt i fall av leverskada eller sjukdom, såsom viral hepatit, cirros och fet lever. Förhöjda GGT-nivåer kan också ses vid gallgångsblockering och alkoholkonsumtion.
Men det är viktigt att notera att GGT också kan vara förhöjt i andra tillstånd som njursjukdom, diabetes och vissa mediciner.
GGTenzym
Alkalisk fosfatas (ALP)
Alkalisk fosfatas (ALP) är ett enzym som finns i många vävnader i kroppen, inklusive levern, benet och moderkakan. ALP hjälper till att bryta ner fosfatgrupper i kroppen. Ökade nivåer av ALP i blodet kan indikera leversjukdom eller ben sjukdom, men det är inte specifikt för någon viss sjukdom.
Leverproblem som cirros, kolangit och cancer kan orsaka en ökning av ALP i blodet. Ökade nivåer av ALP kan också orsakas av benproblem som osteomalaci (mjuknad av benen på grund av brist på kalcium eller vitamin D), bencancer eller fraktur. Dessutom kan nivåer av ALP höjas av vissa mediciner, såsom läkemedel för att behandla högt blodtryck eller kolesterolnivåer.
För att fastställa orsaken till ökade nivåer av ALP i blodet, kan läkaren ordinera ytterligare tester, såsom röntgen, ultraljud eller benmärgsprover. Detta kan hjälpa till att avgöra om ökade ALP-nivåer orsakas av leversjukdom eller benproblem.
Det är viktigt att notera att ökade nivåer av ALP inte alltid indikerar en sjukdom och det är viktigt att ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka ALP-nivåer, såsom ålder, kön och medicinering.
ALPenzym
Bukspottkörteln
Amylas
Amylas är ett enzym som bryter ner kolhydrater, särskilt stärkelse, till mindre sockermolekyler som glukos och maltos. Det produceras huvudsakligen i bukspottkörteln och salivkörtlarna. Amylas i saliven kallas ofta för "ptyalin" och är den första enzymer som bryter ner stärkelse under matsmältningsprocessen. Bukspottkörteln producerar också amylas, som utsöndras i tunntarmen för att hjälpa till med stärkelsebrytning under matsmältningen.
Det finns två huvudtyper av amylas: alfa-amylas och beta-amylas. Alfa-amylas bryter ner stärkelsemolekyler till korta kedjor av glukos, maltos och dextriner, medan beta-amylas bryter ner maltos i mindre sockermolekyler.
Amylasenzym
Njurar
Kalcium
Kalcium är en mineral som är viktig för många kroppsfunktioner, inklusive benhälsa och nerv- och muskelfunktion.
Men kalcium används också som markör för njurfunktion på grund av dess noga reglerade nivåer i blodet. Njurarna har en viktig roll i att reglera kalciumbalansen i kroppen, och förändringar i kalciumnivåerna kan vara ett tecken på njursjukdom eller funktionsproblem.
När njurarna inte fungerar som de ska kan de inte längre reglera kalciumnivåerna i blodet ordentligt.
Höga nivåer av kalcium i blodet, kallat hyperkalcemi, kan vara ett tecken på njursjukdom eller funktionsproblem, medan låga nivåer av kalcium i blodet, kallat hypokalcemi, också kan indikera njurproblem. Därför kan mätning av kalciumnivåer i blodet hjälpa till att bedöma njurarnas allmänna hälsa.
Kalciummineral
Albumin
Albumin är ett viktigt protein som finns i blodet och hjälper till att hålla vätskebalansen i kroppen. Det hjälper också till att transportera viktiga ämnen runt i kroppen, inklusive hormoner, fett och järn.
Albumin produceras i levern och utsöndras i blodet. En minskning av albumin i blodet kan vara ett tecken på njursjukdom eller annan sjukdom som påverkar njurarnas förmåga att producera protein. Detta kan också vara en indikation på malnutrition, inflammation eller vätskeansamling i kroppen.
Albuminprotein
Cystatin C
Cystatin C är ett protein som produceras av alla celler i kroppen och hjälper till att mäta njurarnas funktion.
Det är ett bra mått på njurarnas förmåga att filtrera avfall och ämnen som inte längre behövs i kroppen. En ökning av cystatin C i blodet kan vara ett tecken på njurproblem, som njursjukdom eller njurskada.
Det kan också vara ett tecken på annan sjukdom som påverkar njurarnas förmåga att fungera som de ska. Cystatin C-nivåer kan också ökas vid ålderdom eller vid viss medicinering.
Cystatin Cprotein
Kalium
Kalium är ett mineral som är viktigt för många kroppsfunktioner, inklusive hjärtrytmen och muskelkontraktion. Det hjälper också till att reglera vätskebalansen och elektrolyterna i kroppen.
Kalium finns i många matvaror, inklusive frukt, grönsaker, bönor, nötter och mjölkprodukter. Normalt sett hålls kaliumnivåerna i kroppen i balans av njurarna, men vid njurproblem kan detta inte ske och det kan leda till för höga eller för låga nivåer av kalium i blodet.
För höga nivåer av kalium i blodet kan orsaka hjärtproblem och för låga kan leda till muskelkramper och svårigheter att röra sig.
Kaliummineral
eGFR (estimerad glomerulär filtreringshastighet)
eGFR (estimerad glomerulär filtreringshastighet) är en indikator på hur bra njurarna fungerar.
Det mäter den hastighet med vilken njurarna filtrerar avfall från blodet. eGFR mäts genom att använda en formel som baseras på kreatinin, en substans som finns i blodet och som är ett avfallprodukt från muskelmetabolism.
Formeln tar också hänsyn till patientens kön och ålder . eGFR-värdet hjälper till att upptäcka njursjukdom i ett tidigt skede. eGFR-värdet kan också mätas med cystatin C, en annan markör för njurfunktion.
eGFRnjurar
Kreatinin
Kreatinin är ett ämne som produceras i musklerna och som hjälper till att mäta njurarnas funktion. Kreatinin utsöndras från kroppen genom njurarna och finns i blodet.
Njurarna filtrerar avfall och överskott av ämnen, inklusive kreatinin, från blodet. En ökning av kreatinin i blodet kan vara ett tecken på njurproblem eller annan sjukdom som påverkar njurarnas förmåga att filtrera avfall.
Detta kan också vara ett tecken på muskelskada eller annan sjukdom som påverkar musklerna.
Kreatininbiprodukt
Natrium
Natrium är ett mineral som hjälper till att reglera vätskebalansen och elektrolyterna i kroppen. Det är också viktigt för hjärt- och muskelfunktionen.
Det finns i många matvaror, inklusive salt och konserverade livsmedel. Njurarna hjälper till att hålla natriumnivåerna i kroppen i balans, men vid njurproblem kan detta inte ske och det kan leda till för höga eller för låga nivåer av natrium i blodet.
För höga nivåer av natrium i blodet kan orsaka högt blodtryck och för låga kan leda till svält, trötthet och kramp.
Natriumsalt
Klorid
Klorid är ett mineral som är viktigt för kroppen. Det hjälper till att reglera vätskebalansen och är en del av saltet natriumklorid.
Klorid kan mätas i blodet för att se om nivåerna är normala eller för höga eller låga.
Höga eller låga nivåer av klorid i blodet kan vara ett tecken på ett problem med vätskebalansen och kan orsakas av njurproblem eller andra sjukdomar.
Sådana problem kan leda till förhöjt eller sänkt blodtryck och kan också påverka hjärt- och lungfunktionen.
Kloridmineral
Fosfat
Fosfat är en viktig mineral i kroppen som hjälper till att bygga och underhålla ben och tänder.
Det är också en viktig komponent i många biologiska processer och enkel fosfat kan mätas i blodet.
Fosfatnivåer kan påverkas av många faktorer, inklusive njurfunktion, vitamin D-status, och läkemedel. För höga nivåer av fosfat i blodet kan orsakas av njurproblem och kan leda till benproblem.
Låga nivåer av fosfat i blodet kan orsakas av näringsbrist eller vissa sjukdomar.
Fosfatmineral
Urea
Urea är en organisk förening som bildas i levern som en slutprodukt av proteinmetabolism. Det är en av huvudkomponenterna i urin och fungerar som en viktig del av kroppens naturliga avfallshanteringssystem.
När proteiner bryts ned i kroppen, omvandlas aminosyrorna till ammoniak, som är giftigt. Levern omvandlar ammoniak till urea, som är mindre giftigt och kan lösas i vatten. Njurarna filtrerar sedan urea ur blodet och utsöndrar det i urinen.
Ett ureaprov är ett blodprov som används för att bedöma njurfunktionen. Det mäter mängden kväve som finns i blodet i form av urea. Om njurarna inte fungerar effektivt kan ureanivåerna i blodet öka.
Ureabiprodukt
Urat
Urat är en kemisk förening som bildas när kroppen bryter ner ämnet purin, som finns naturligt i många livsmedel. Urat är ett slags urinsyra och är vanligtvis löst i blodet och utsöndras genom njurarna.
Förhöjda nivåer av urat i kroppen kan leda till ansamling av kristaller i lederna, vilket kan orsaka smärta och inflammation och leda till ett tillstånd som kallas gikt.
Gikt är en typ av artrit som oftast påverkar stortån, men kan påverka andra leder också.
Förutom gikt kan förhöjda uratnivåer vara ett tecken på andra sjukdomar, såsom njursjukdomar eller en ärftlig störning som kallas Lesch-Nyhans syndrom.
Lesch-Nyhan syndrom
Lesch-Nyhan syndrom är en genetisk sjukdom som karaktäriseras av överproduktion av urinsyra, neurologiska funktionshinder och beteendeproblem.
Det orsakas av en mutation i genen som kodar för enzymet hypoxantin-guanin fosforibosyltransferas (HPRT).
Denna mutation leder till en minskad eller obefintlig aktivitet av enzymet, vilket i sin tur orsakar en ansamling av urinsyra i kroppen.
Symtom
Överdriven produktion av urinsyra
Detta kan leda till njur- och blåsstenar, gikt och njursvikt.
Neurologiska problem
Dessa kan inkludera muskelsvaghet, ofrivilliga muskelrörelser (dystoni), och svårigheter att äta och svälja.
Självdestruktivt beteende
Människor med Lesch-Nyhan syndrom kan uppvisa repetitivt självdestruktivt beteende, inklusive självbitning och självskada.
Denna sjukdom följer en X-länkad recessiv arvsgång, vilket betyder att den i stort sett bara drabbar pojkar.
Uratbiprodukt
Vitaminer och Mineraler
Vitamin D
Vitamin D är ett fettlösligt vitamin som är viktigt för att upprätthålla hälsosamma ben och tänder, samt för att stärka immunförsvaret.
Vitamin D kan bildas i huden när den utsätts för solens UVB-strålar eller tillföras via mat eller kosttillskott.
Låga nivåer av vitamin D i blodet kan vara ett tecken på brist och kan leda till osteoporos och andra hälsoproblem.
Dvitamin
Vitamin B12
Vitamin B12 är ett vattenlösligt vitamin som är viktigt för att bilda röda blodkroppar och DNA, samt för att hålla nervsystemet friskt.
Vitamin B12 finns främst i animaliska produkter, såsom kött, fisk, mjölk och ägg.
Brist på vitamin B12 kan leda till anemi och nervskador.
B12vitamin
Vitamin B9 (folat)
Vitamin B9, även känt som folat, är ett vattenlösligt vitamin som är viktigt för att bilda röda blodkroppar och för att kroppen ska kunna bilda DNA.
Folat finns främst i gröna bladgrönsaker, bönor och spannmål. Brist på folat kan leda till anemi och skador på foster vid graviditet.
B9vitamin
Ferritin
Ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen. Nivåerna av ferritin i blodet kan användas för att avgöra järnnivåerna i kroppen.
Låga nivåer av ferritin kan vara ett tecken på järnbristanemi, medan höga nivåer kan vara ett tecken på inflammation eller järnöverbelastning.
Ferritinprotein
Transferrin
Transferrin är ett protein som finns i blodet och är ansvarigt för att bära järn runt i kroppen.
Järn är en viktig mineral för många kroppsfunktioner, inklusive syrebärande och immunsfunktion.
Transferrin binder till järn och transporterar det till olika delar av kroppen där det behövs. Järnet släpps sedan från transferrin när det når sina mål.
Transferrinprotein
Kalcium
Kalcium är en mineral som är viktig för starka ben och tänder, muskelfunktion och hjärtrytm.
Brist på kalcium kan leda till osteoporos och muskelsvaghet.
Kalciummineral
Magnesium
Magnesium är ett mineral som är viktigt för många processer i kroppen, inklusive muskel- och nervfunktion, hjärtrytm och blodtryck.
Magnesium finns i många livsmedel, inklusive gröna bladgrönsaker, nötter, frön och fullkornsprodukter.
Låga nivåer av magnesium kan leda till muskelkramper, trötthet och hjärtproblem.
Magnesiummineral
Järnmättnad
Järnmättnad är ett mått på mängden järn som är bundet till proteinet transferrin i blodet.
Transferrin är ett protein som bär järn i blodet, och järnmättnaden är ett mått på hur mycket av transferrin som bär järn.
Järnmättnad uttrycks vanligtvis som en procent och beräknas genom att dividera mängden järn som är bundet till transferrin med den totala mängden järnbindande kapaciteten hos transferrin.
Järnmättnad används för att bedöma järnstatus i kroppen.
Låga järnmättnadsnivåer kan indikera järndeficient anemi, medan höga järnmättnadsnivåer kan indikera järnöverbelastning.
Järnöverbelastning kan orsakas av vissa genetiska tillstånd, såsom hemokromatos, eller för mycket järnintag.
Järnmättnadblodstatus
Järn
Järn är ett mineral som är viktigt för att bilda hemoglobin, ett protein som transporterar syre i blodet.
Järn finns främst i animaliska produkter, såsom kött, fisk och ägg, samt i vissa vegetabilier, såsom bönor och gröna bladgrönsaker.
Låga nivåer av järn kan leda till järnbristanemi, en form av anemi.
Järnmineral
Zink
Zink är ett mineral som är viktigt för många processer i kroppen, inklusive immunförsvar, hudhälsa och proteinsyntes.
Zink finns i livsmedel som ost, kött, fisk, frön och nötter.
Låga nivåer av zink kan leda till problem med hud, hår och naglar, samt en nedsatt immunförsvar.
Zinkmineral
Homocystein
Mineral- och vitaminbrist, såsom brist på vitamin B12, folat och vitamin B6, kan leda till förhöjda homocysteinnivåer.
Homocystein är en aminosyra som kan vara en indikator för problem med din hjärt- och kärlhälsa. Förhöjda nivåer av homocystein har kopplats till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke.
Därför kan en analys av nivåer av mineraler och vitaminer användas för att undersöka om dina homocysteinnivåer är förhöjda på grund av en brist på dessa näringsämnen. Ett blodprov kan avgöra om du kanske behöver göra kost- eller livsstilsförändringar för att sänka din risk för dessa problem.
Homocysteinaminosyra
Feminea Laboratories
Academy
Feminea Laboratories
Academy
Hormoner
Progesteron
Progesteron är ett hormon som produceras av äggstockarna och spelar en roll i att förbereda livmodern för graviditet och upprätthålla graviditeten. Abnormal nivå av progesteron kan indikera problem med fertilitet och graviditet.
Låga nivåer av progesteron kan orsaka oregelbundna eller uteblivna menstruationsperioder, svårigheter att bli gravid och missfall. Höga nivåer av progesteron kan orsaka trötthet, viktökning, svullnad i bröstet och huvudvärk.
Progesteron hormon
DHEAS
Dehydroepiandrosteron (DHEAS) är ett hormon som produceras av binjurarna, som finns ovanpå varje njure. DHEAS är en föregångare till andra hormoner, såsom östrogen och testosteron, och det spelar en roll i en mängd olika kroppsfunktioner.
Att mäta DHEAS-nivåer kan vara användbart i vissa situationer för kvinnor, såsom
Klimakteriet
DHEAS-nivåer minskar naturligt när kvinnor åldras, och låga nivåer av DHEAS har associerats med ökad risk för osteoporos, hjärt- och kärlsjukdomar och andra hälsoproblem. Att mäta DHEAS-nivåer kan ge insikt i en kvinnas risk för dessa tillstånd, och att tillföra DHEAS kan förbättra symtomen vid klimakteriet.
Hormonobalanser
DHEAS-nivåer kan vara låga hos kvinnor med vissa medicinska tillstånd, såsom binjureinsufficiens, vilket kan orsaka trötthet, viktminskning och andra symtom. Att mäta DHEAS-nivåer kan hjälpa till att avgöra om det finns ett underliggande tillstånd som orsakar låga nivåer av hormonet.
Infertilitet
DHEAS kan spela en roll i regleringen av fertilitet, och låga nivåer av DHEAS har associerats med infertilitet hos kvinnor. Att mäta DHEAS-nivåer kan hjälpa till att avgöra om låga nivåer av hormonet kan bidra till infertilitet.
Autoimmuna sjukdomar
Låga nivåer av DHEAS har associerats med autoimmuna sjukdomar såsom systemisk lupus erythematosus, reumatoid artrit och multipel skleros. Att mäta DHEAS-nivåer kan hjälpa till att avgöra om låga nivåer av hormonet kan bidra till autoimmuna sjukdomar.
Observera att DHEAS-nivåer bör tolkas i samband med andra hormonnivåer och kliniska symtom, inte isolerat.
DHEAShormon
Kortisol
En av hormonerna som är viktig att övervaka är kortisol. Kortisol är ett stresshormon som produceras av binjurarna.
Det hjälper kroppen att hantera stress och reglerar olika kroppsliga funktioner som metabolism, blodsocker och blodtryck.
Kortisolhormon
FSH (follikelstimulerande hormon)
FSH (follikelstimulerande hormon) är ett hormon som är viktigt att övervaka. Det produceras av hypofysen och spelar en roll i ägglossning och utvecklingen av ägg i äggstockarna.
Avvikelser från referensvärden i FSH-nivåer kan indikera problem med fertilitet och ägglossning. Höga FSH-värden kan vara en indikator för klimakteriet, låga värden kan indikera avvikelser i hypofysfunktion.
FSHhormon
Östrogen
Östrogen är ett hormon som produceras av äggstockarna och ansvarar för utvecklingen av sekundära könskaraktäristiker hos kvinnor, såsom bröstutveckling, och regleringen av menstruationscykeln. Östrogen kan också påverka benmassa och hjärt-kärlhälsa.
Höga nivåer av östrogen kan leda till symtom som tunga eller oregelbundna perioder, bröstsmärtor och humörsvängningar. Låga nivåer av östrogen kan leda till symtom som hetta vågor, vaginal torrhet och osteoporos.
Östrogenhormon
SHBG (Sexualhormonbindande globulin)
SHBG (Sexualhormonbindande globulin) är ett protein som binder till och reglerar mängden testosteron och östrogen i blodet. Abnormal SHBG-nivå kan indikera problem med östrogen- och testosteronnivåer.
Höga nivåer av SHBG kan leda till låga nivåer av fritt testosteron i blodet vilket kan orsaka symtom som minskad libido, muskelmassa och benmassa.
Låga nivåer av SHBG kan leda till höga nivåer av fritt testosteron i blodet vilket kan orsaka symtom som acne, hirsutism och oregelbundna menstruationsperioder.
SHBGhormon
Luteiniserande hormon (LH)
Luteiniserande hormon (LH) är ett hormon som produceras av främre hypofysen i hjärnan. Det har en avgörande roll i regleringen av menstruationscykeln hos kvinnor och produktionen av testosteron hos män.
Hos kvinnor är LH involverat i ägglossning, medan det hos män stimulerar produktionen av testosteron från testiklarna. Onormala LH-nivåer kan indikera tillstånd som infertilitet, hypofysstörningar och hormonbalanser.
Luteiniserande hormon (LH) är en viktig signal som utsänds från hypofysen till gonaderna. LH är ansvarig för att reglera reproduktionsfunktionen och hormonella nivåer hos både män och kvinnor.
I kvinnor är LH ansvarigt för ägglossningen, det vill säga frigöringen av ett mognat ägg från äggstocken till äggledaren där det kan befruktas. LH-nivåerna i blodet ökar under den mittersta fasen av menstruationscykeln och leder till ägglossning.
LHhormon
Testosteron
Testosteron är ett hormon som vanligtvis är förknippat med män, men kvinnor producerar också små mängder av testosteron i äggstockar och binjurar.
Testosteron spelar en roll i libido, muskelmassa och benmassa. Låga nivåer av testosteron hos kvinnor kan leda till minskad libido, muskelmassa och benmassa. Höga nivåer kan leda till acne, hirsutism och oregelbundna perioder.
Testosteronhormon
Insulin
Insulin är en hormon som produceras av bukspottkörteln och som reglerar blodsockerhalterna i kroppen. Det har en avgörande roll i kontrollen av mängden glukos (socker) i blodet och hjälper kroppen att använda glukos som energi.
När vi äter stiger blodsockernivåerna och insulin släpps för att hjälpa till att transportera glukos från blodet till cellerna, där det kan användas som energi.
Insulinresistens, en tillstånd där kroppens celler inte reagerar på insulin som de borde, är en viktig faktor i utvecklingen av typ 2-diabetes.
Hos personer med insulinresistens måste bukspottkörteln producera mer insulin för att hålla blodsockernivåerna under kontroll, vilket till slut kan leda till en minskning i insulinproduktionen och utvecklingen av diabetes.
Insulinhormon
Hormoner
Progesteron
Progesteron är ett hormon som produceras av äggstockarna och spelar en roll i att förbereda livmodern för graviditet och upprätthålla graviditeten. Abnormal nivå av progesteron kan indikera problem med fertilitet och graviditet.
Låga nivåer av progesteron kan orsaka oregelbundna eller uteblivna menstruationsperioder, svårigheter att bli gravid och missfall. Höga nivåer av progesteron kan orsaka trötthet, viktökning, svullnad i bröstet och huvudvärk.
Progesteron hormon
DHEAS
Dehydroepiandrosteron (DHEAS) är ett hormon som produceras av binjurarna, som finns ovanpå varje njure. DHEAS är en föregångare till andra hormoner, såsom östrogen och testosteron, och det spelar en roll i en mängd olika kroppsfunktioner.
Att mäta DHEAS-nivåer kan vara användbart i vissa situationer för kvinnor, såsom
Klimakteriet
DHEAS-nivåer minskar naturligt när kvinnor åldras, och låga nivåer av DHEAS har associerats med ökad risk för osteoporos, hjärt- och kärlsjukdomar och andra hälsoproblem. Att mäta DHEAS-nivåer kan ge insikt i en kvinnas risk för dessa tillstånd, och att tillföra DHEAS kan förbättra symtomen vid klimakteriet.
Hormonobalanser
DHEAS-nivåer kan vara låga hos kvinnor med vissa medicinska tillstånd, såsom binjureinsufficiens, vilket kan orsaka trötthet, viktminskning och andra symtom. Att mäta DHEAS-nivåer kan hjälpa till att avgöra om det finns ett underliggande tillstånd som orsakar låga nivåer av hormonet.
Infertilitet
DHEAS kan spela en roll i regleringen av fertilitet, och låga nivåer av DHEAS har associerats med infertilitet hos kvinnor. Att mäta DHEAS-nivåer kan hjälpa till att avgöra om låga nivåer av hormonet kan bidra till infertilitet.
Autoimmuna sjukdomar
Låga nivåer av DHEAS har associerats med autoimmuna sjukdomar såsom systemisk lupus erythematosus, reumatoid artrit och multipel skleros. Att mäta DHEAS-nivåer kan hjälpa till att avgöra om låga nivåer av hormonet kan bidra till autoimmuna sjukdomar.
Observera att DHEAS-nivåer bör tolkas i samband med andra hormonnivåer och kliniska symtom, inte isolerat.
DHEAShormon
Luteiniserande hormon (LH)
Luteiniserande hormon (LH) är ett hormon som produceras av främre hypofysen i hjärnan. Det har en avgörande roll i regleringen av menstruationscykeln hos kvinnor och produktionen av testosteron hos män.
Hos kvinnor är LH involverat i ägglossning, medan det hos män stimulerar produktionen av testosteron från testiklarna. Onormala LH-nivåer kan indikera tillstånd som infertilitet, hypofysstörningar och hormonbalanser.
Luteiniserande hormon (LH) är en viktig signal som utsänds från hypofysen till gonaderna. LH är ansvarig för att reglera reproduktionsfunktionen och hormonella nivåer hos både män och kvinnor.
I kvinnor är LH ansvarigt för ägglossningen, det vill säga frigöringen av ett mognat ägg från äggstocken till äggledaren där det kan befruktas. LH-nivåerna i blodet ökar under den mittersta fasen av menstruationscykeln och leder till ägglossning.
LHhormon
Kortisol
En av hormonerna som är viktig att övervaka är kortisol. Kortisol är ett stresshormon som produceras av binjurarna.
Det hjälper kroppen att hantera stress och reglerar olika kroppsliga funktioner som metabolism, blodsocker och blodtryck.
Kortisolhormon
FSH (follikelstimulerande hormon)
FSH (follikelstimulerande hormon) är ett hormon som är viktigt att övervaka. Det produceras av hypofysen och spelar en roll i ägglossning och utvecklingen av ägg i äggstockarna.
Avvikelser från referensvärden i FSH-nivåer kan indikera problem med fertilitet och ägglossning. Höga FSH-värden kan vara en indikator för klimakteriet, låga värden kan indikera avvikelser i hypofysfunktion.
FSHhormon
Östrogen
Östrogen är ett hormon som produceras av äggstockarna och ansvarar för utvecklingen av sekundära könskaraktäristiker hos kvinnor, såsom bröstutveckling, och regleringen av menstruationscykeln. Östrogen kan också påverka benmassa och hjärt-kärlhälsa.
Höga nivåer av östrogen kan leda till symtom som tunga eller oregelbundna perioder, bröstsmärtor och humörsvängningar. Låga nivåer av östrogen kan leda till symtom som hetta vågor, vaginal torrhet och osteoporos.
Östrogenhormon
SHBG (Sexualhormonbindande globulin)
SHBG (Sexualhormonbindande globulin) är ett protein som binder till och reglerar mängden testosteron och östrogen i blodet. Abnormal SHBG-nivå kan indikera problem med östrogen- och testosteronnivåer.
Höga nivåer av SHBG kan leda till låga nivåer av fritt testosteron i blodet vilket kan orsaka symtom som minskad libido, muskelmassa och benmassa.
Låga nivåer av SHBG kan leda till höga nivåer av fritt testosteron i blodet vilket kan orsaka symtom som acne, hirsutism och oregelbundna menstruationsperioder.
SHBGhormon
Testosteron
Testosteron är ett hormon som vanligtvis är förknippat med män, men kvinnor producerar också små mängder av testosteron i äggstockar och binjurar.
Testosteron spelar en roll i libido, muskelmassa och benmassa. Låga nivåer av testosteron hos kvinnor kan leda till minskad libido, muskelmassa och benmassa. Höga nivåer kan leda till acne, hirsutism och oregelbundna perioder.
Testosteronhormon
Insulin
Insulin är en hormon som produceras av bukspottkörteln och som reglerar blodsockerhalterna i kroppen. Det har en avgörande roll i kontrollen av mängden glukos (socker) i blodet och hjälper kroppen att använda glukos som energi.
När vi äter stiger blodsockernivåerna och insulin släpps för att hjälpa till att transportera glukos från blodet till cellerna, där det kan användas som energi.
Insulinresistens, en tillstånd där kroppens celler inte reagerar på insulin som de borde, är en viktig faktor i utvecklingen av typ 2-diabetes.
Hos personer med insulinresistens måste bukspottkörteln producera mer insulin för att hålla blodsockernivåerna under kontroll, vilket till slut kan leda till en minskning i insulinproduktionen och utvecklingen av diabetes.
Insulinhormon
Sammanfattning
Feminea Laboratories
Feminea EssentielOmni är en omfattande hälsokontroll med över 60 biomarkörer och ger dig en översikt över din nuvarande hälsa och som baslinje utan inför livsstilsförändringar och framtida kontroller.
Analyserna inkluderar hälsomarkörer för din ämnesomsättning, hjärt- och kärlhälsa, lever och njurfunktion, diabetes, inflammation, vitaminer och mineraler samt nivåer av hormoner.
Sammanfattning
Feminea Laboratories
Feminea Omni är en omfattande hälsokontroll med över 60 biomarkörer och ger dig en översikt över din nuvarande hälsa och som baslinje utan inför livsstilsförändringar och framtida kontroller.
Analyserna inkluderar hälsomarkörer för din ämnesomsättning, hjärt- och kärlhälsa, lever och njurfunktion, diabetes, inflammation, vitaminer och mineraler samt nivåer av hormoner.
Referenser
Informationen är hämtad från olika källor bland andra från Wikipedia, Vårdguiden och FEMINEA LABORATORIES ACADEMY
Kunskap för kvinnor baserad på fakta
Att ha koll på sin hälsa innebär kunskap och trygghet. Vi utför olika typer av medicinska tester och provtagningar för dig som vill hålla dig bättre informerad om din hälsa. I FemineaLab Academy har vi samlat en mängd av artiklar för den vetgirige.
FemineaLab är en del av Citikliniken Sverige. Beroende på hälsotest kan du besöka valfri blodprovsmottagning i Sverige. Inom några dagar får du svaret från oss analyserad av våra läkare. Läkarkontakt kan sedan vid behov bokas online eller som fysiskt besök.
FEMINEA LABORATORIES
Kunskap för kvinnor baserad på fakta
Att ha koll på sin hälsa innebär kunskap och trygghet. Vi utför olika typer av medicinska tester och provtagningar för dig som vill hålla dig bättre informerad om din hälsa. I FemineaLab Academy har vi samlat en mängd av artiklar för den vetgirige.
FemineaLab är en del av Citikliniken Sverige. Beroende på hälsotest kan du besöka valfri blodprovsmottagning i Sverige. Inom några dagar får du svaret från oss analyserad av våra läkare. Läkarkontakt kan sedan vid behov bokas online eller som fysiskt besök.
FEMINEA LABORATORIES
